Att bygga om en råvind till bostäder är ett spännande projekt som avsevärt kan förbättra er fastighetsekonomi, men djungeln av regler kring nybyggnation på vind bjuder ibland ett oöverstigligt motsånd som gör att många ger upp innan de ens fått iväg en bygglovsansökan.

I denna artikel ska vi försöka svara på de frågor som bostadsrättsföreningar och fastighetsägare ofta ställs inför under processen och hur man enklast kommer igång med sitt vindsprojekt. Du kommer även få en checklista med kontrollpunkter som kan vara bra att ha koll på inför en råvindskonvertering.

Artikeln riktar sig till dig som vill:

• ha konkreta tips på vad du bör tänka på vid en råvindskonvertering
• få förståelse för hur inredning av vind kan gynna föreningen och dess medlemmar
• komma igång med ditt projekt och förbereda dig inför möte med arkitekt

Ett hem bland takåsarna

Råvindar är ofta udda utrymmen som kan bli till unika vindslägenheter. Takbjälkar, murstockar och sluttande tak som pusslas ihop med lösningar på moderna krav, blir till kreativa, roliga och ovanliga lösningar.

Till synes oöverstigliga hinder kan leda till unika lösningar vilka blir till bostadens mest omtyckta egenskaper. Outnyttjad yta förvandlas till attraktiva kvadratmeter.

Det är mycket du ska tänka på innan du sätter igång med din vindsinredning. Är det tillräckligt högt i tak? Hur många vindslägenheter kan vi få ut? Ska vindslägenheterna bli större och färre eller tvärtom?

Lyckas du hantera de ofta små utrymmen det handlar om och möta de höga krav som ställs så öppnar sig fantastiska möjligheter. Er dröm är kanske inte så långt borta?

En historisk resa i taklandskapet

Vindar värnas ofta av myndigheter och byggnadsvårdare och det är kanske inte så konstigt?

Historiskt sett är vindar i flerbostadshus och villor oinredda, oisolerade och ouppvärmda. Dessa utrymmen mellan ute och inne har framför allt använts som förråd och torkvindar.

Stadens byggnader kröns av tak som speglar vindarnas användning och den sociala miljö som byggnaden hör hemma i.

Taken är en viktig identitetsmarkör för stadsbilden. Därför formulerar landets kommuner i sina detaljplaner vikten av att behålla takens karaktär gällande material, detaljer, materialmöten, form och lutning.

När uppfördes byggnaden? Är huset ombyggt och i så fall när? Vilken arkitektonisk stilepok hör byggnaden hemma i?

Genom att ta reda på lite om er byggnads historia, kan du anpassa blivande utseende så att det passar eller kompletterar byggnaden på ett fördelaktigt sätt. På så sätt kan takfönster, takkupor och takterrasser följa den befintliga bebyggelsens stil.

I en detaljplan kan man få en bild av ett områdes historia och dessutom få reda på om det är tillåtet att inreda vind eller inte. En råvindskonvertering kan påverka takets och byggnadens uttryck i olika omfattning. Därför är det alltid bra att börja med att läsa detaljplanebestämmelser för att få en överblick om vad som gäller för aktuell fastighet.

Varför är vindar så attraktiva?

Vindslägenheter med egen takterrass är bland det mest attraktiva på bostadsmarknaden i dag.

Att inreda en vind till bostad kan, utöver att bidra till ökad boendekvalitet, även göra att bostaden blir en bättre investering än om du köpt en vanlig lägenhet.

Konvertering från råvind till bostäder är en värdehöjande åtgärd för fastigheten som helhet och gynnar inte bara föreningen utan även övriga bostäder i föreningen.

Kortsiktigt får man in pengar från försäljningen av de nya lägenheterna, en direkt avkastning på de pengar som satsats i renoveringen. Långsiktigt får man inkomst genom månadsavgifter från de nya medlemmarna. I bästa fall innebär det även en sänkning av den månatliga avgiften för dem som redan bor i föreningen – kostnaderna fördelas på fler medlemmar.

Outnyttjad vind i föreningen är alltså en värdefull tillgång. Det finns även en möjlighet att minska föreningens lån eller finansiera kommande renoveringar genom råvindskonvertering. Det kan vara värt att fundera över om det finns fler åtgärder som kan göras samtidigt.

Finns det behov av nytt tak, fasadrenovering eller installation av solceller som kan göras i samband med renoveringen?

Att tänka på vid inredning av vind

Vinden är ett komplext utrymme sett ur ett tillgänglighetsperspektiv. Därför finns vissa undantag i Boverkets byggregler för att göra det möjligt att inreda bostäder på vind.

Lägenheter mindre än 35 kvadratmeter har lägre krav, till exempel finns inget krav på hiss om nya vindslägenheter byggs med en bostadsarea (BOA) på högst 35 kvadratmeter. Antalet våningar kan också styra om kravet på att hiss måste uppfyllas eller inte. Även mindre bostäder, men med BOA större än 35 kvadratmeter, kan i vissa kommuner undslippa kravet på hiss, om övriga tillgänglighetskrav uppfylls.

Däremot finns det krav som gäller alla lägenheter, stora som små. Exempelvis måste tillräcklig takhöjd garanteras, även efter att vinden säkrats mot brand, akustisk störning och klimat.

I de allra flesta fall behöver både taket och mellanbjälklaget isoleras invändigt mot vinden. Det betyder att den inre volymen minskas vilket i sin tur påverkar den blivande takhöjden och boarean (BOA).

Om utrymmen blir för trånga och mörka finns det flera knep att ta till. Bland annat kan en takkupa hjälpa till att lösa både takhöjd, dagsljuskrav och samtidigt fungera som utrymningsväg.

Ett bra mål vid dispositionen av vindslägenheterna är att försöka minimera kommunikationsytor. De anses vara onödiga och därmed dyra.

Man kan hålla nere kommunikationsytorna genom att försöka orientera vindslägenheter kring befintliga trapphus. Ibland kan de även effektiviseras genom att justera antalet vindslägenheter till fler eller färre för att optimera ytan, beroende på hur den specifika vinden ser ut.

Det kan även vara klokt att fundera lite på var man lägger nya badrum och kök, så att man har tillgång till befintliga dragningar av vatten, avlopp och ventilation.

Takfönster, takkupa eller takterass?

Somliga detaljer är värda att satsa på för att höja kvaliteten på bostaden. För att skapa trevliga boendemiljöer på en vind behövs takfönster, takkupor och takterrasser. Utformning av dessa kan variera och när och var de bör användas skiljer sig något.

TAKFÖNSTRET

Takfönster som ljusinsläpp är ett sentida fenomen och har egentligen inte någon historisk koppling. Dessa bör du välja när det behövs mycket dagsljus men inte finns något krav på utblick. Det kan även vara ett bra alternativ om din byggnad är kulturhistoriskt känslig eller vetter mot en gata inom område med kulturminnesskydd.

Då fönster livar med takfall syns det inte från mark och påverkar inte gatans karaktär på samma sätt som en utstickande kupa.

Det finns även takfönster sammanbyggda i lanternin. Lanternin är ett mellanting mellan takfönster och takkupa, som kan lösa både utblick och ljusföring där takkupor ej är tillåtna.

Takfall mot norr möjliggör massvis med himmelsljus utan att man riskerar bländas av direkt solljus från söder, vilket är bra vid placering av takfönster.

TAKKUPAN

Takkupan skapar en större inre volym som ger en härlig utblick över takåsarna och samtidigt skänker extra dagsljus. Dessutom kan den med rätt dimensioner även bidra till att lösa utrymningskrav.

Traditionellt har man ofta använt sig av mindre takkupor för att få in dagsljus på vindarna, men genom att anpassa proportioner, material och utformning kan man optimera utsikt, ljusföring och volym.

Det är viktigt att takkupan passar väl samman med hus och tak så att den inte blir för klumpig, för liten eller för stor. Det är också viktigt att skapa en ordning bland takkuporna, så att de antingen följer husets fasad eller åtminstone dess egna ordning inom takytan.

En takkupa kan få ett nättare uttryck om den isoleras med högeffektiv isolering, eftersom mängden isolering då kan minskas. Eftersom mängden isolering i en takkupa är relativt liten jämfört med taket som helhet, så ökar inte kostnaden så mycket även om man i takkuporna använder en mer kostsam isolering.

För att vinden inte ska räknas som en våning är det viktigt att takkupan blir en del av tak och inte byggs som en förlängning av fasad.

Tänk ”tak och inte vägg” vid utformning och placering av kupan.

En takkupa kan variera i utformning och för att bäst anpassa den till befintlig miljö kan valet mellan pulpettak, sadeltak, cylindriskt tak eller en homeja vara avgörande.

Mindre kupor med liten bredd kan ibland accepteras bryta högsta tillåtna byggnadshöjd, då de inte anses vara rumsbildande utan mest är till för att lösa dagsljusförsörjning.

TAKTERRASSEN

Terrassen är en stor tillgång för bostaden, som gör att man kan ta steget ut i det fria även om man bor på vindsvåningen. Den kan, liksom takkupan, även lösa krav på utrymning, dagsljus och utblick. Terrassen ökar markant värdet på den nya bostaden.

På samma sätt som takkupan, är det viktigt att terrassen blir en del av taket och inte fasaden. Den bör därför ”gröpas ut” ur taket och förses med så lite fasadvägg som möjligt. Man brukar inte vilja att takterrass bryter takfot, utan håller sig innanför denna.

För att fasaden ska rymma en altandörr krävs tillräcklig lutning av taket. Vid lågt lutande tak kan det även behövas en mindre takkupa ovan altandörr för att nå tillräcklig rumshöjd.

Väderstrecken på takfallen kan avgöra om du bör förse taket med terrass eller kupa. Ett takfall mot norr kan exempelvis med fördel förses med takkupa i stället för terrass medan en terrass mot söder är en stor kvalitet. Finns möjligheten att välja mellan morgonsol och kvällssol på terrassen bör även detta övervägas. I de flesta fall anses kvällssol som mest kvalitativ vilket betyder terrass åt väster.

Behöver jag söka bygglov för inredning av råvind?

Råvindskonvertering kräver alltid bygglov, då det är en åtgärd som består av många kontrollpunkter som tillgänglighet, brand, utrymning och även fasadändring. Vissa undantag i tillgänglighetskrav är även beroende av att utvändiga förändringar inte kan ses som tillkommande byggnadsvolym. Här kan större takkupor till och med göra att kravet på hiss uppkommer, även om tillkommande bostäder är små eller mindre än 35 kvadratmeter BOA.

Läs om Ändrad användning samt Fasadändring på Boverkets hemsida.

I vår artikel Att söka bygglov kan du läsa mer om bygglovsprocessen.

Så, var börjar vi?

Regelverket kan göra att en råvindskonvertering känns övermäktigt. Så hur uppfylls egentligen drömmen om att bo bland takåsarna och i vilken ände är det rimligt att börja?

Det är rekommenderat att ta saker steg för steg. En första övergripande skiss eller förstudie är ett bra sätt att ta reda på hur många vindslägenheter som går in, hur stora de kan vara, om det behövs hiss, var befintliga förråd kan flyttas och lämplig placering av takfönster, takkupor samt takterrasser. Förstudien fungerar som diskussionsmaterial inom föreningen och utgör ett underlag inför fortsatt arbete med bygglovshandling.

Redan nu kan du söka dialog med kommunen för att se om det finns något i detta skede som kan ligga i vägen för bygglovsansökan. De flesta kommuner har en rådgivning man kan vända sig till, alternativt kan ni låta arkitekt sköta detta.

Innerstadens arkitekter kan bistå med både förstudie och bygglovshandling och vara delaktiga i dialog med kommunen. Boka gärna en rådgivning hos oss så kan vi undersöka vilka möjligheter som finns på just er råvind, hur ytor bäst kan disponeras och hur kreativa lösningar kan lösa hinder och bistå med unika lösningar.

Checklista

Här kan du ladda ner en checklista med kontrollpunkter som kan vara bra att ta hänsyn till och ha koll på inför möte med arkitekt: Bygga om vind