Kaptensvillan på Långholmen är ett av de mest populära husen som vi på Innerstadens arkitekter har ritat. Med denna kaptensvilla som inspirationskälla, har vi ritat såväl nya hus, som om- och tillbyggnader av äldre hus. I den här artikeln berättar vi mer om kaptensvillan på Långholmen samt kaptensvillor generellt.

Artikeln riktar sig till dig som är nyfiken på kaptensvillan och vill:

• veta mer om inspirationen och tankarna bakom kaptensvillan på Långholmen
• lära dig mer om de detaljer och lösningar som utmärker en kaptensvilla
• få bättre förståelse för hur man ritar klassiska hus

Ett modernt hus i äldre stil

Hus har i alla tider byggts i olika teknik. Bara de senaste hundra åren har vi sett trähus med timmerstomme, stolpverk, plankstomme, regelstomme och korslimmat trä. Den vanligaste typen av stomme är träregelstommen och den har vi också använt för kaptensvillan på Långholmen.

Stilen för kaptensvillan har sitt ursprung i sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. På den tiden var det inte ovanligt att man byggde hus i timmer, som sedan kläddes i panel för att vara vackert och vädertåligt på utsidan, samt lättstädat och trevligt på insidan.

Benämningen kaptensvilla är taget från ett i folkmun vedertaget begrepp för att beskriva det lite större och mer påkostade hus, som en hemvändande sjökapten kunde unna sig efter ett stort antal år i handelsflottan.

På liknande sätt hade familjen som byggde kaptensvillan på Långholmen precis avyttrat ett företag och hade möjlighet att bygga något alldeles speciellt för sig själva och sin nystartade familj. Läget på Långholmen i Amhult bjuder på obruten utsikt mot horisonten i väst och du kan endast ta dig ut på ön via en vindbrygga som bara de boende på ön kan fälla ner.

Att bygga vid vatten

Det är nu mer än tio år sedan vi ritade bygglovet för kaptensvillan på Långholmen och vi minns hur det kändes lite märkligt att anpassa sig till framtida höjning av havsytan. I dag när vi ser havsytan höjas jorden runt, inser vi att Göteborgs Stad ställde rimliga krav på byggnation och är tacksamma för att de gjorde detta.

Bygglovsregler är inte av ondo, de är till för att skydda dig, antingen från naturen, din granne eller kanske till och med från dig själv.

Genom att bygga upp grunden till en högre nivå, efterliknas äldre tiders gråstensgrund. Vår grund är i betong, vilket känns rationellt och passande. Vill man, kan man självklart klä in betonggrunden i natursten och det finns många metoder att ta till för att efterlikna äldre tiders utseende.

Vi hade också lite tur, eftersom tomten sluttade något mot havssidan. Detta gjorde att vi inte behövde göra någon hög trappa till entrén, som är belägen på landsidan av kaptensvillan. Med en liten förstubro får vi ett fint klimatskydd för entrédörrens öppning och en stilla plats att nyttja på kaptensvillans läsida.

Förr byggde sjökaptener sina villor en bit från havet, kanske så att de slapp tänka på arbetet för att istället kunna njuta den ro och värme ett läge längre inåt land kunde erbjuda. Närmast havet byggdes istället fiskarstugor och dessa byggdes dessutom vända från havet, eftersom havet var förknippat med slit, lidande och sorg. Många fäder, bröder och söner hade åkt ut och aldrig kommit hem igen.

Vad är typisk arkitektur för västkusten?

Så som fasaden mot havet är uppbyggd påminner kaptensvillan på Långholmen, som vi ritade den, om den stil som blev vanlig i våra västsvenska badorter. Där uppförde bättre bemedlade familjer från stan sommarvillor för att efterlikna deras romantiska bild av det enkla livet vid kusten.

I dessa byggnader låg fokus på stora glasade ytor och en ljus färgsättning. Den lokala byggnadstraditionen kunde vara helt annorlunda och befintliga omgivande byggnader kunde vara små, grå timmerstugor med bara något enstaka litet fönster.

När stadsborna tog med sig den för städerna typiska panelarkitekturen till västkustens sommarorter började stilen med varierad fasadpanel, både liggande och stående panel, bli allt vanligare även där.

I och med att vindarna inreddes till bostadsrum, med takkupor och frontespiser, börjar den för västkusten typiska 1,5-plansvillan hitta sin form. I dag ser vi knappt några små timrade stugor alls längs kusten, utom möjligtvis som sjöbodar.

Vad är klassisk arkitektur?

Vad klassisk arkitektur är finns det inget enhetligt uttryck för, samtidigt som det är ett samlande begrepp för en mängd olika stilar som nyrenässans, gustavianskt, 1880-tal, jugend, nationalromantik, 1920-talsklassicism. Dessutom finns fler mindre varianter på västkusten som bohuslänsk stil, schweizerstil, norsk drakestil.

När vi inte talar om stilar, så kan vi istället tala om lokal byggnadstradition, vilket helt enkelt är på det sätt som man brukade bygga hus på ett visst ställe.

Även hur husen byggdes i förhållande till varandra kommer också av den lokala byggnadstraditionen, vilken i sin tur ofta hänger samman med den typ av liv som levdes på platsen och den näring man bedrev. Det kunde vara vackra klädda fasader på husen i de orter som var exporthamnar för sågat virke eller små, tätt byggda småstugor i fiskarsamhällena ute på öarna.

Kaptensvillan på Långholmen har sin taklutning från den bohuslänska stilen och korspostfönstren hittar sin referens inom 1880-talsstilen. Att kombinera liggande och stående panel var typiskt för sekelskiftesvillor.

I hus byggda närmare Norge, kunde detaljering av fasader vara mycket rikare till uttrycket och med fler snickerier som var tänkta att föra tankarna till vikingatida långhus och stavkyrkor i en nationalromantisk stil som kallas drakestil.

Kaptensvillan ute på Långholmen

När man tryckt in sin kod och grinden till vindbryggan surrar till och öppnas, kan man bara komma vidare till fots. En smal, cementerad gångväg slingrar sig fram mellan den lilla steniga öns ojämnheter, tuvor och runda stenar.

Efter att ha passerat gångvägens högsta läge breder havet ut sig i väst. Till vänster, en bit bort nära vattnet ligger kaptensvillan nära en hög berghäll med frontespisen kaxigt vänd mot västerhavet.

Tomten är egentligen en gammal havsvik från när vattnet stod högre och det syns tydligt i och med att tomten fortsätter ner mot vattnet. Den sista biten går över i en kort sandstrand innan land fortsätter ner under vattenytan och åter blir havsbotten.

Framför kaptensvillan står en gammal krumtall som vackert ramar in entrén med sina grenar. Det tar lång tid för ett träd att växa i denna kärva och näringsfattiga miljö. Tallen och kaptensvillan trivs ihop.

Från början stod ett annat hus på platsen. Det var ett mycket enkelt hus och var byggt av gammal drivved och till och med fisklådor, visade det sig efter att den grå eterniten monterats ned. Det hade varit intressant att se hur det gamla huset kanske hade kunnat byggas om och till för att möta den nya familjens önskemål och krav, men det var inte en del av uppdraget som istället lydde: Riv och bygg nytt!

Drömmen om en idyll

Om du har ett drömhus, hur ser bilden av det drömhuset ut och hur förmedlar du denna? Skisser, inspirationsbilder och berättelser ska tolkas till en lösning som kanske endast vagt skimrar i fjärran i en beställares dröm.

I detta fall fanns bra ledtrådar genom själva projektbenämningen ”Kaptensvillan”. Tillsammans med beställarens inspirationsmaterial blev det möjligt att bestämma en stil, dels geografiskt och historiskt, dels som tolkning av de rådande trenderna inom inredning av moderna villabostäder.

Detaljer som frontespis, takkupor, korspostfönster, spröjs, liggande och stående panel, plåttak och snickarglädje i taknock hade dock en tydligare närvaro i målbilden än storlek på rum, invändig planering och rumssammanhang.

Husesyn i kaptensvillan

I nedre plan har vi i hall och passager en bröstpanel målad i grått som efter en liggande profil går över i en vitmålad pärlspontpanel. En vägg kläs in för att möta livet i huset och tåla den hantering som de boende utsätter den för.

En kraftig sockel tål att sparkas på, skavas på och täcker dessutom in glipan mellan vägg och golv på ett bra sätt. Bröstpanelen klarar också slitage från stolsryggar och annat bättre än den övre delen av väggen som kan kläs i finare panel, målas eller tapetseras. Målad träpanel gör städning och underhåll lättare.

Till höger i hallen ligger ett sovrum, som kan vara ett kombinerat hemmakontor och gästrum. Kaptensvillan har en ljus och fin tvättstuga, som också skapar en groventré från husets gavel på trädgårdssidan. Mellan hall och tvättstuga ryms ett litet badrum.

Ett fönster i vägg mellan hall och vardagsrum ger ett indirekt ljus från västfasaden. Det skänker extra ljus och skapar en förväntan om utsikten man möter i vardagsrummets verandaliknande uppglasning.

I främre delen av kaptensvillan är det mer modernt med tapetserade väggar, till och med i kök. En kvalitet som vi tycker är viktig och som vi ville få med är det stora skafferiet.

Ett stort skafferi var mycket vanligt förr. Det hade en vädringsventil mot utsidan för att få ett svalare klimat i skafferiet, vilket gjorde att livsmedel höll sig bättre.

I ett modernt hem är det alltid skönt att ha plats för allt man behöver få in i ett kök. Det stora skafferiet blir som ett litet extra rum.

Trappan till övre plan ligger i hallen och har en större takkupa vilken fyller trapphuset med massvis av ljus. Det gör att det känns mer inbjudande att ta sig upp till övre plan.

Förr var övervåningen eller den inredda vinden något ganska privat. Idag är det här vi njuter den bästa utsikten och något vi gärna vill visa upp.

Att alla rum i övre plan, även takkupor och frontespis, är öppna till nock, gör att taket får en påtaglig närvaro i interiören. Taken är klädda i spontad, vitmålad träpanel och avslutas mot vägg med en liten hålkälslist. Den tilltagna rymden upp mot nock kompenserar väl för det sluttande innertaket och de lägre vertikala väggarna.

Direkt till vänster kommer vi in i ett stort badrum med takkupa och fönster. Golvet är klätt i cementklinkerplattor från Marrakech, som var något helt nytt då huset byggdes.

Längst in finns dessutom en liten uppglasad bastu. De två tvättställen är monterade i en marmorskiva i en gemensam kommod med gott om bra förvaring.

Till höger efter trappan finns två sovrum som är helt olika till karaktär. Det ena med takkupa och ett sluttande tak, det andra som går hela vägen upp till nock.

Efter badrummet på vänster sida kommer vi till det stora sovrummet, master bedroom, som har en egen liten frontespis med vädringsbalkong. Räcket är ett fint arbete i galvaniserat stål och konstruerat i nätta och fina svetsade stålprofiler.

Resten av våningen tas upp av ett allrum med stora fönster mot väster. Här kan man sitta länge och bara njuta av utsikten mot horisonten, kika efter fartyg och somna i länstolen.

De exteriöra elementen som takkupor och frontespis bidrar även till att öka bostadsvolymen i kaptensvillans övre plan. Dessa möjliggör utsikt genom större glaspartier och släpper in dagsljus bättre än om vi bara gjort små kupor i takfallet, som på landsidan.

Hur ritar man en kaptensvilla?

Först måste vi skaffa oss en bra överblick över hur stor yta huset får uppta och hur högt huset får lov att byggas. Utifrån detta görs en uppställning av vilka rum som ska rymmas på respektive våning och en sektion tas fram för att hantera byggnadshöjd, taklutning och vad som kan inrymmas därunder.

Beställare väljer vilka rum som ska kopplas till respektive utsikt och har kanske också några tankar om vilka rum som ska ligga i anslutning till varandra. Utifrån detta tar arkitekt fram förslag på planlösning.

Vad gäller planlösning är kaptensvillan på Långholmen en helt och hållet nutida bostad, med öppen lösning mellan allrum, matplats och kök. Den glasade verandan mot havet är egentligen en del av vardagsrummet.

Sovrummet i entréplan är mest för skam skull, då Boverket kräver ”avgränsad plats för dygnsvila på tillgängligt plan”. Som i de flesta fall, och så även i detta fall, blir rummet ett kombinerat arbetsrum och gästrum.

Efter avstämning och beslut om vilken planlösning som ska arbetas vidare med, börjar utformning av husets exteriör och det är här många går bet. Det går inte utan vidare att addera takkupor, frontespiser och spröjsade fönster och sedan kalla det för klassisk arkitektur.

Hur dessa element balanseras i fasad och sektion är avgörande för att uppnå rätt resultat. Glöm inte att ett hus även ska kunna betraktas från sidan utan att se konstigt ut.

Det är därför inte ovanligt att det tar mycket längre tid att rita en byggnad i klassisk stil, eftersom en justering invändigt påverkar balansen i fasad och sektion.

Ibland måste man gå tillbaka och byta designidé eller ge lösningen ett annat förhållande i skala och proportion för att få en fasad och en byggnad som känns hel och genomtänkt.

När byggnaden hittat sin färdiga form och planlösning, så ställs detta samman i en ritning i skala 1:100 och ges en detaljering som passar för bygglovshantering. Färdigt resultat hanteras och bedöms av bygglovshandläggare som utfärdar ett bygglov.

För att huset ska bli som beställaren önskar krävs därefter att alla material, detaljutföranden och lösningar ställs samman i ett omfattande dokument för att säkra kvalitet och utförande. Detta kallas bygghandling.

Vad kostar det i relation till andra hustyper?

”Det är de små, små detaljerna som gör det!” Det säger sig självt att en helt plan, slät yta är mindre kostnadskrävande att ta fram än något som ska planeras, balanseras, dekoreras och målas i olika kulörer.

Det kan ta lite längre tid att rita och det kan även ta längre tid att bygga, men samtidigt är skillnaden inte så stor som man kan lockas tro. De största besparingarna i byggprojektet görs ändå i en noga genomtänkt och väl genomförd planering.

Blir det mer vanligt med klassisk stil?

Samtidigt som vår nutida arkitektur kontinuerligt söker nya uttryck, har det utvecklats ett ökat intresse för klassisk stil. Vid det här laget har du som läsare säkert förstått att klassisk stil kan vara väldigt mycket. Allt från tolkningar av lokal byggtradition till rena stilövningar eller till och med pastischer av byggnader från äldre tider.

Det kan vara kataloghusföretag som gjort modiga och ibland kommersiellt lyckade försök att addera detaljer från olika klassiska stilar för att förnya sina redan framgångsrika husmodeller. Även om dessa har spröjsade fönster och kanske någon frontespis, så krävs det ofta lite mer för att få huset att se äkta ut.

Det kan vara svårare än många vill inse att massproducera klassisk stil. Kanske måste det till och med finnas ett inslag av hantverksmässighet för att fungera.

Med det ökande intresset för såväl modernt husbyggande som äldre stilar kommer vi säkerligen att se intressanta byggnader framöver. Kanske utvecklas dessa stråk inom arkitekturen parallellt eller så möts de en gång med oanade lösningar som resultat.

Ett är säkert, att det vi tycker är självklart vackert i dag, kommer att ses ner på om tjugo år, för att sedan om fyrtio år åter börja verka intressant. Under tiden kommer nya hus att byggas och äldre hus att rivas. Vi får hoppas att det sparas något från varje tid så att vi kan läsa utvecklingen av den byggda miljön omkring oss.

Mer om projektet och fler bilder hittar du här.